Magnus Bjurman, kalkningsansvarig Orsa kommun Kemisk status
Magnus Bjurman är anställd på Miljö- och
hälsoskyddskontoret i Orsa och sedan flera år tillbaka ansvarig för kalkningen
av försurade vatten inom området. Magnus är även en inbiten sportfiskare.
Försurningsproblematiken har inom vissa områden påverkat fiskevårdsområdets fiskfauna relativt påtagligt i negativ riktning och då främst laxfisken, men under senare år har man kunnat skönja en förbättring när det gäller dessa problem.
Vad kommer det sig att laxfisken, främst öringen, återhämtat sig så dramatiskt i områdets vattendrag såsom t ex i Tenningån och Myggsjöån där öringtätheterna idag ju är att betrakta som några av Dalarnas högsta i ett vattendrag av dess storlek?
Den stora orsaken till de remarkabla återhämtningarna beror i huvudsak på en förbättrad kalkning, nya metoder, bättre teknik osv. Magnus påpekar att även andra orsaker kan vara nog så viktiga i sammanhanget såsom förbättrade fiskeregler under senare år, att utplantering av fisk upphört i de värdefulla vattendragen och dessutom kan man inte utesluta en naturlig återhämtning.
Det är min fulla övertygelse, säger Magnus, att öringbestånden i merparten av de åtgärdade vattendragen är att betrakta som lika goda som på 1950-talet.
Försurningen har ju gått hårt åt Unnåns övre delar – vad förväntas de utökade kalkningsinsatserna som initierades hösten 2005 att innebära för dessa områden – kan vi förvänta oss att se liknande resultat som i Tenningån och Myggsjöån?
Magnus tvekar inte ens innan han kategoriskt svarar ja, och med illa dold förtjusning börjar han prata om förväntat ökade öringtätheter och om de danicakläckningar han förväntar sig och om fisket i samband med dessa kläckningar. Magnus fortsätter med att berömma fiskevårdsområdet för att de övre delarna av Unnån undantagets från fiske eftersom det förefaller vara en stor del av öringreproduktionen i vattendraget som är förlagd dit.