Pontus Lindberg Trolling
Pontus Lindberg har just avslutat sin utbildning på Sportfiskeakademien i Forshaga och har som sin stora passion här i livet trollingfiske.
Här delger Pontus sina erfarenheter från trollingfisket på Orsasjön.
trollingfiske?
Pontus menar att såväl vår, som sommar och höst är bra perioder för gäddtrolling på Orsasjön – det som skiljer sig över fiskesäsongen är fiskeplatserna samt farten.
Under vårsäsongen är det lämpigt att köra med ”långsamma” wobbler i en fart av 1,3 – 1,8 knop – gärna på lite grundare partier, t ex i Bäckaviken.
Mitt i sommaren när vattnet är som varmast upplever många gäddfisket som dåligt, men om man fiskar med djuprigg på en 7 – 10 m, och gärna under kvällstid, med stora flutterspoons i grönt eller silver i en fart av 1,5 – 2,3 knop lyckas man ofta riktigt bra.
På hösten när det är kallt, blåsigt och regnigt brukar man märka en topp i fisket (oftast den bästa tidpunkten på året menar Pontus). Under hösten är det ytgående och relativt stora wobbler som gäller. Färger i blått, grönt och mörka nyanser är väldigt effektiva. Lämplig fart är mellan 1,5 och 2,5 knop.
Det hetaste tipset är det stora grundflaket mitt ute på Orsasjön, vilket framför allt är bra på hösten. Andra bra ställen är Våmhusviken speciellt under våren och sommaren, Djupkanterna utanför Lisselheds- och Vattnäslandet där man även ofta kommer i kontakt med stor öring. Vid Bonäsgrundet och norrut finns det en del kanter som håller mycket fisk på sommaren och hösten. På försommaren och sen höst är även Bäckaviken och grundområdena vid Bonäslandet samt älvfåran vid Orsa camping mycket bra. En klar joker, är enligt Pontus, grundtungan ut från Krigsmansholmen – ett ställe som gett dubbelhugg och trippelhugg ett antal gånger….
Detta varierar från dag till dag säger Pontus, men generellt sett så fiskar jag gäddan pelagiskt 8 av 10 turer. Detta innebär att jag alltid börjar mitt fiske pelagiskt, men om detta inte ger något tar jag upp och söker mig mot grundare partier. Pontus påpekar att det vid fiske i det fria vattnet är viktigt att man håller bra avstånd till grundpartierna så att man kan fiska strukturerat och inte bara sitta och snurra bort sig. Pontus avslutar med att säga att det under högsommaren sällan är fel att fiska i pelagialen även på så djupa områden som ned mot 50 m.
De beten som jag har kört med under senare tid och varit framgångsrik med är wobbler mellan 10-14 cm i grönt, blått samt mörka färger. Wobblerna ska helst vara smala och inte formade som ”kottar” menar Pontus. Flutterspoons på mellan 12 och 15 cm är mycket bra vid djupriggsfiske – gärna i silver eller grönt. Den senaste säsongen använde jag mig ofta av naturligt bete (nors, benlöja, mört), vilket gav överraskande bra resultat. De naturliga betena fungerar både vid djupriggfiske och planerboardfiske.
Pontus avslutar med att leverera en gammal klassisk fiskeklyscha att det bete som man tror på är det som ofta fungerar bäst.